Hantering av fett i hushåll och verksamheter

När fett hamnar i avloppsledningarna svalnar det och stelnar. Till slut blir det stopp, om inte hemma hos dig så någon annanstans i avloppsnätet.

Fett i avloppet skapar även problem i pumpstationer och i våra reningsverk. Fett i avloppet leder till:

Stopp i avloppsledningar med översvämningsrisk och risk för spridning av avloppsvatten till sjöar och vattendrag

Driftstörningar i reningsverk och pumpstationer

Sämre rening av vattnet i reningsverken, sämre slamkvalitét

De skador och kostnader som uppstår drabbar samhället, kommunens invånare och miljön.

Det är framförallt fett från matlagning i hushåll och livsmedelsverksamheter som bidrar till problem med fett i avloppen men även andra typer av fett kan påverka.

Under rubriker nedan kan du läsa hur du som privatperson i hushållet eller som verksamhetsutövare/fastighetsägare till kommersiella fastigheter behöver och kan göra för att bidra.

Tips, riktlinjer och regler

Så hanterar du fett som privatperson i hushållet

Torka ur stekpannor, kokkärl etc. innan de diskas, släng i brännbart/komposterbart.I hushållen bör fett så långt som möjligt begränsas i avloppen genom att:

Aldrig hälla ut fett i avloppet

Torka ur stekpannor, kokkärl etc. innan de diskas, släng torkpappret i matavfallspåsen (Inte i brännbart) brännbart/komposterbart

Lite större mängder gammalt eller överblivet fett från matlagning samlar du upp i flaska eller liknande. På Bälinge återvinningscentral finns ett kärl där du sedan tömmer ditt uppsamlade fett.

Fettet som samlas upp i kärlet tas om hand av Svensk Fettåtervinning. Återvunna fetter och oljor kan användas som råvara vid till bl.a. tvål, stearin, målarfärg, plast, gummi eller biobränsle.*

Så hanteras fett i verksamheter

Verksamheter som hanterar fett ska ha fettavskiljare (i huvudsak livsmedelsverksamheter) för att begränsa mängden fett i avloppet. Läs mer under rubriken ”Riktlinjer för Fettavskiljare”.

Alla verksamheter som är anslutna till det kommunala spillvattennätet och som ger upphov till mer än obetydliga mängder fett ska ha en fettavskiljare installerad (1). Det inkluderar i princip alla livsmedelsverksamheter med undantag för mindre livsmedelsverksamheter där ingen bakning eller matlagning utförs och där diskbehovet är lågt.

Följande verksamheter ska normalt sett ha en fettavskiljare installerad (2) för att avskilja det fett som inte kan undvikas i avloppet:

Bageri, café, catering, gatukök, hamburgerbar, kebabgrill, konditori, personalmatsal, mottagningskök, pizzeria, livsmedelsindustri, restaurang, storkök, rökeri, salladsbar samt livsmedelsbutik med bageri, chark eller servering.

Överblivet fett eller större mängder fett (ex frityrolja) ska aldrig hällas ut i avloppet även om fettavskiljare finns installerad. Fettet samlas upp i dunk eller liknande kärl och omhändertas.

Det är verksamhetens ansvar att samla upp och se till att fettet omhändertas.

Fett kan lämnas till Bälinge avfallsanläggning eller hämtas av särskilda fettåtervinningsföretag. Vissa företag erbjuder gratis transport vid större volymer fett.

(1) Boverkets författningssamling, BFS 2006:12, BBR 12, 6:641 Installationer för spillvatten.

(2) Behovet av fettavskiljare beror till viss del även av verksamhetens omfattning och storlek. När det i ett enskilt fall är oklart om fettavskiljare krävs, så avgörs detta av VA-avdelningen i samråd med bygg- och miljöavdelningen

Riktlinjer för verksamheter som har fettavskiljare

Dimensionering och installation:

Val av fettavskiljare samt dimensionering, installation och skötsel ska göras i enlighet med svensk standard SS-EN1852. De allmänna kraven enligt Boverkets byggregler ska även uppfyllas.

Fettavskiljare under bänk godkänns endast undantagsvis då det inte finns utrymme för att installera en typgodkänd fettavskiljare. Fettavskiljare under bänk godkänns enbart i befintliga livsmedelslokaler vid ändrad användning där det tidigare saknats fettavskiljare. En s k bänkfettavskiljare kräver i allmänhet tätare tömningsintervall.

Placering och anslutning:

Fettavskiljaren placering bör vara så nära källan som möjligt men tänkt på att tömning ska kunna utföras utan svårighet.

Lämpligast placering är utomhus. Om det inte går kan den placeras inomhus.

Vid val av en inomhusplacering ska varmvatten finnas tillgängligt och rummets ventilation ska ses över. En ledning med tillhörande koppling behöver vara utdragen ur huset och placerad på lämpligt ställe. Även både varmt och kallt vatten med bra flöde ska vara installerat i anslutning till fettavskiljaren.

Placering ska ske så att tömningsbilen lätt kan komma åt att tömma. Slamsugning bör kunna utföras direkt genom avskiljarens inspektionslock.

Nedgrävd fettavskiljare ska vara försedd med fallskydd.

Vaskar, diskmaskiner och golvbrunnar ska kopplas till fettavskiljaren. Övrigt avlopp från exempelvis en toalett får inte anslutas till fettavskiljaren.

Enligt livsmedelslagen får fettavskiljare inte placeras så att livsmedel kan förorenas. Avskiljaren ska placeras så att sugslangen och annan utrustning som krävs vid tömning inte dras genom lokaler där man hanterar livsmedel.

Skötsel och tömning:

Tömning av fettavskiljare ska ske så ofta som behövs för att en fullgod funktion ska uppnås, dock minst två gånger per år.

Efter varje tömning ska fettavskiljaren återfyllas med vatten, annars fungerar den inte med avsedd effekt.

Överblivet fett eller större mängder fett hälls inte ut i avloppet utan tas omhand enligt ovan

Skötsel ska i övrigt ske enligt svensk standard SS-EN1852

Vilket ansvar har verksamhetsutövaren respektive ägare av kommersiella fastigheter?

Det är i första hand den som äger fastigheten där verksamheten bedrivs som har det egentliga ansvaret för att se till att större mängder fett inte hamnar i avloppet. Det är därför fastighetsägaren som ska tillse att verksamheten vidtar tillräckliga åtgärder för att hantera fett såsom exempelvis att installera en fettavskiljare. Fastighetsägaren har därmed rätt att kräva att verksamhetsutövaren följer VA-huvudmannens krav.

Kommunen har fastställt bestämmelser för användningen av den allmänna VA-anläggningen. Dessa anges i kommunens ABVA, Allmänna bestämmelser VA som grundar sig i Lagen om allmänna vattentjänster. ABVA reglerar användandet av allmänna VA-anläggningar och anger de krav, skyldigheter och rättigheter som i första hand gäller för VA-huvudmannen (den som äger den allmänna vattenanläggningen) och fastighetsägaren.

Om en verksamhet/fastighetsägare inte följer de krav som anges, så har VA-huvudmannen rätt att stänga av vattenförsörjningen till en fastighet. VA-huvudmannen måste dock först meddela fastighetsägaren skriftligen och ge denne skälig tid att vidta åtgärder.

Hur jobbar kommunen med fettfrågan?

Varje vecka genomförs åtgärder för att hantera och ta bort fett som fastnat i reningsverk och pumpstationer. Samtidigt bedriver kommunen så kallat uppströmsarbete för att minska belastning av föreningar, fett och annat i avloppsnätet. Du kan läsa mer här om hur det går till.

Fettansamling i pumpstationFettklumpar från försedimentering i Nolhaga reningsverk

Fett ansamlas i pumpstationer på ytan och pumpstationens väggar. Rengöringen kräver mycket tid och innebär en riskabel arbetsmiljö och medför höga kostnader (kräver högtrycksspolning, slamsugning, ibland manuell borttagning och skyddsutrustning). I reningsverket ansamlas fett på olika ställen. Fettet sätter bland annat igen kanaler till reningsverket och silar i gallerrensningen.

Mängden fett som ansamlas i reningsverk och pumpststationer bedöms vara som störst under årets varma månader och sommarhalvåret krävs daglig spolning i vissa miljöer.

Då och då behöver även delar av avloppsledningsnätet rensas/spolas för att bli av med fett som stoppar upp och kan skapa översvämningar för enskilda fastighetsägare.

Uppströmsarbete för att motverka fett i avloppet

Kommunen bedriver så kallat uppströmsarbete för att minska belastning av föreningar, fett och annat i avloppsnätet. Inom uppströmsarbetet jobbar man med fett framförallt genom:

Spårning av fett som orsakat stopp i ledningar och pumpstationer. Genom att filma avloppsledningar, besiktiga brunnar etc. spåras utsläpp som underlag för åtgärder och informationsinsatser

Inventering av vilka verksamheter som har fettavskiljare och hur dessa sköts

Informationskampanjer både till allmänheten, eventuella problemområden och enskilda verksamhetsutövare eller fastighetsägare om vad som kan och vad som behöver göras för att minska belastningen av fett på avloppsnätet

Insamling/omhändertagande av fett. Kommunen har köpt in så kallade miljötrattar för att underlätta uppsamling av fett i hushåll. Läs mer i nedan i länken ”Så hanterar du fett som privatperson i hushållet”.